Huvudsidor:
All rights reserved www.sundsutsikt.se
Helsingborgs Stads Spårvägar
1903-1967

Helsingborg expanderar och utvecklas snabbt under andra halvan av 1800-talet då
man gör många stora allmänna investeringar i staden. Hamnarna byggs ut, Södra
hamnen invigs 1880 och Norra hamnen 1891. Nya industrier och företag växer upp
och nya bostadsområden uppstår. Järnvägen kommer nu också, i augusti 1865
startar trafiken söderut mot Eslöv och anslutningen till södra stambanan från den
nya Centralstationen. År 1885 tillkommer järnvägen norrut mot Halmstad och
västkustbanan med station vid hamntorget. Staden får nu också en förbindelse
med samhällena söderut genom Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg som invigs i
juli 1891.

Inom staden behövs också kommunikationerna förbättras, de allmänna
kommunikationsmedlen utgörs av de hästdragna omnibussarna som från
1870-talet trafikerar sträckan Helsingborg-Pålsjö och Helsingborg-Råå. Det första
förslaget om anläggande av en spårväg tas upp av stadens fullmäktige 1886.
Några år senare diskuteras frågan igen och i maj 1899 läggs ett nytt förslag
om att bygga en elektrisk spårväg. En dryg utredning påbörjas nu men det är först
sommaren 1902 man på allvar tar upp förslaget och nu under livliga diskussioner.

I november har man fått flera anbud på byggnation av en spårväg och i december
tar fullmäktige beslutet att bygga en spårväg. Sträckningen blir från de blivande
vagnhallarna vid Sandgatan norrut via Södergatan till Trädgårdsgatan. Därifrån
delar det upp sig med en sträckning uppför Bergaliden via Långvinkelsgatan till
Norrbro på Stattena och en andra sträckning nerför Trädgårdsgatan via Järnvägsgatan
till Drottninggatan på Norr vid Halalid och järnvägsviadukten.
Spårvägen är enkelspårig 1435mm räls med nio mötespår, totala sträckningen blir
cirka 5,3 kilometer.

Uppdraget att uppföra spårvägen går till det tyska företaget Siemens & Halske AG.
Vagnhall och verkstadbyggnad byggs av byggmästare Knut Lundgren.
De tio beställda spårvagnarna levereras från ASEA i Västerås med elektrisk
utrustning från Siemens i Berlin. Vagnarna är 7,85 meter långa, väger 8,48 ton och
rymmer 31 passagerare. Den elektriska försörjningen till luftledningarna kommer från
en ångmaskindriven generator som ger 600 volt likspänning och är belägen i stadens
elektricitetsverk på Sundstorget. För underhåll av anläggning inköps en hästdragen
arbetsvagn för luftledningarna samt en kombinerad salt och plogvagn

Målet är att allt ska vara färdigt och i bruk  den 10 juni, dagen innan den stora
Helsingborgsutställningen invigs, så tiden är knapp. I mars månad påbörjas det
intensiva arbetet med spårläggning i korsningen Södergatan och Trädgårdsgatan
och man jobbar nu både dag och natt. I mitten på maj månad börjar de olika
delsträckorna att bli färdiga och i slutet på månaden kunde man börja provköra linjen
mellan Norr och Söder.

Den 10 juni invigs spårvägen vid en ceremoni framför Rådhuset, invigningen dröjde 
lite då koncessionsbeslutet att få driva spårvägen tas samma dag på Sofiero av
kung Oscar II och anländer med telegram mitt under ceremonin.
Strax efter klockan tre går då äntligen invigningsturen från Rådhuset mot
slutstationen på Norr och tillbaka söderut uppför Bergaliden och till Slottshagen
för att sedan vända tillbaka till Rådhuset. Sträckan Slottshagen till Stattena blir
inte färdig förrän den 22 juni.

Den 11 juni, samtidigt som utställningen invigs, öppnas spårvägen för allmän trafik.
När första dagen är över kan man räkna in 8500 resenärer på de sju vagnar som
varit i trafik. Kontantavgiften är 10 öre och linjerna som trafikeras är 1 Söder-Norr
(Södergatan/Sandgatan-Drottninggatan 113) och 2 Stattena (Norrbro)-Tågagatan.
I december kan man konstatera att sommarens och höstens trafik
hade varit lyckad och gett ett bra överskott till staden under vars förvaltning
spårvägen kom att finnas under hela sin tid.

Trafiken fungerar väl och ökar med tiden vilket innebär att man måste införskaffa
nya vagnar. Tre nya spårvagnar levereras 1912 och i slutet på 1910-talet tar man
leverans av ytterliggare spårvagnar samt de första släpvagnarna.

Den första utbyggnaden av spårnätet påbörjas 1921, tre år senare år 1924 integreras
Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnvägs linjer till Ramlösa och Råå med spårvägen som nu
sträcker sig från Pålsöbaden och Senderöd (st:a Maria Sjukhus) i norr samt Ramlösa
och Råå i söder. Man övertar 1924 också HRRJ:s godstrafik mellan västra Helsingborg
och Råå och de två elektriska loken samt 57 godsvagnar och 2 paketvagnar.

Trafiken ökar stadigt och under årtiondena och på 1940 och 50-talet rustas spårvägen
upp, sträckor förändras och dubbelspår byggs på flera ställen.Nya vagnar tillkommer
också med åren och når sin höjdpunkt när man tar leverans av 15 stycken moderna
spårvagnar så kallade Mustanger som levereras från ASEA åren 1948-49 och som
också blir de sista tillskotten fram till spårvägen läggs ner.

På 1950-talet började man märka ett minskat resande vissa tider, man började nu få
konkurrens från privatbilismen men även det faktum att man ansåg att det var billigare
med bussar gjorde att ett par sträckor slopades och ersattes med busstrafik.

Efter en utredning presenteras 1959 ett förslag där man förvisso konstaterar att en
fortsatt spårvägstrafik inte skulle vara sämre än motsvarande med bussar men att den
allmänna trenden är att spårvägstrafik allmänt är på väg att försvinna till förmån för
bussar. Planen var nu att fortsätta med trafiken fram till 1975 utan några större
investeringar efter ett beslut i stadsfullmäktige 1960. Då riksdagen på våren 1963
beslutar om att omläggningen högertrafik ska ske år 1967 är spårvägens dagar räknade.
I december 1964 beslutar så fullmäktige att spårvägstarfiken ska läggas ner i
samband med högertrafikomläggningen och helt ersättas med bussar istället.

Lördagen den 2 september blir den sista dagen spårvagnarna är i trafik, på kvällen klockan
19:38 körs den sista ordinarie turen från Tågaborg till Triangeln.
Under de 64 åren som spårvägstrafiken funnits har 355 miljoner människor åkt med spårvagn
i Helsingborg, det är en epok som nu går i graven. Några få spårvagnar sparas som
museiföremål, alla de andra skrotas och eldas upp på soptippen i Helsingborg.












HTMF:s samlingar
bilder och vykort
Bussar
1928-1976 :
Galleri 1
Galleri 2


HRRJ
Helsingborg-Råå-
Ramlösa Järnväg
HRRJ:s historia
Galleri 1
Galleri 2
Galleri 3


Spårvagnar
Centrum
och Norr :
Galleri 1
Galleri 2


Viktiga årtal och händelser:

1902 - i december tas beslut av fullmäktige att bygga en spårväg
1903 - arbetet med att anlägga spårvägen startar i mars månad
         - i april och maj leveraras tio spårvagnar med littera A1 från ASEA
         - första provkörningen med spårvagn sker natten mot den 28 maj
         - 10 juni invigs spårvägen
         - 11 juni är första dagen med allmän trafik
         - sista delen av sträckan till Stattena står färdig den 22 juni
1906 - byggs de öppna plattformarna på spårvagnarna in och förses med grind
1909 - barntaxa införs, kontantpriset för barn är 5 öre
         - invigs terasshissen vid Oscar II:s terass där spårvägen står för driften
1912 - levereras tre nya spårvagnar med littera B från ASEA
1919 - levereras tre nya spårvagnar med littera C från ASEA
         - levereras de fyra första släpvagnarna med littera S1 från ASEA
1920 - första taxehöjningen, kontantavgiften för vuxen ändras till 15 öre
         - levereras ytterliggare fyra släpvagnar med littera S1 från ASEA
1921 - levereras tio tyska spårvagnar med littera D från Norddeutsche Waggonfabrik i Bremen
         - sträckningen till Rikshospitalet via Hälsovägen och Pålsjögatan färdigställs
1922 - sträckningen till Norr förlängs till Pålsöbaden
1923 - veckokort med fria resor införs till en kostnad av 2,50kr för vuxen och 1,50kr för barn
         - Södergatan blir den första sträckan helt med dubbelspår
         - sträckning i Bergaliden (nuvarande Lilla bergaliden) flyttas till kvarteret Bastionen av säkerhetsskäl
         - inköps Kopparverkets spårdragning i Råå hamn
1924 - integreras HRRJ i spårvägen och man tar över vagnparken och godstrafiken,
         - spårvagnstrafiken utvidgas till Ramlösa och Råå   
         - verkstaden flyttas till nya lokaler i Triangeln
         - sträckningen från Bergaliden till Wilson Park (Malmögatan/Köpingegatan) färdigställs      
         - levereras fyra begagnade släpvagnar med littera S2 från Göteborgs spårvägar tillverkade av Waggonfabriken i Arlöf
1928 - levereras tre spårvagnar med littera E från ASEA
         - första busslinjen startas med två bussar av märket Tidaholm
1930 - namnet på slutstationen vid s:ta Maria sjukhus ändras till Senderöd
1938 - 12 stycken begagnade godsvagnar köps in för den ökande godstrafiken
1941 - kortas den östra sträckning mot Wilson park
1942 - förvaltningen av spårvägen och busstrafiken tas över av den nybildade spårvägstyrelsen
         - den kombinerade kiosk och vänthallen med expedition för biljettförsäljning vid Knutpunkten på Trädgårdsgatan byggs
         - spårvagnstrafiken till Ramlösa upphör, ny slutstation vid Hästhagsvägen
         - vid revision av spårvagnarna målas dessa från nu helt blå, den vita dekorlinjen försvinner
1945 - ny stor garagebyggnad färdigställs på Triangeln invid Skogsgatan
1947 - trafiken från Långvinkelsgatan flyttas till nyanläggda dubbelspår på Rektorsgatan
1948 - levereras fem nya spårvagnar med littera F1 (Mustanger) från ASEA, vagnarna är målade i en ljusare blå färg
         - dubbelspår byggs på Bergaliden mellan Trädgårdsgatan och Rektorsgatan/Munkavägen
         - rundspåret vid Batteritorget på Råå för de nya enkelriktade spårvagnarna står färdigt
         - postlådetransporterna till Råå och Ramlösa som ursprungligen startades av HRRJ 1911 upphör i februari
1949 - levereras ytterliggare tio spårvagnar med littera F1 från ASEA som målas i en ny ljusare blå färg
         - rundspåret vid Senderöd och vändspåret på Roskildegatan vid konserthuset färdigställs
         - spårvagnarna förses med linjenummer
         - Bergaliden breddas för att även hysa biltrafik
         - spåret i Hälsovägen upp till Fågelsångsgatan flyttas till gatans mitt och blir dubbelspår
1950 - vändspåren på Stattena och Tågaborg färdigställs
1951 - sju av de äldlsta spårvagnarna utrangeras
         - godstransporter koncentreras till Kopparverket och Plåtförädlingen
         - buss nr7 byggs om till arbetsbuss för luftledningar
         - 11 juli upphör spårvagnstrafiken till Ramlösa
         - nya spåret genom Triangeln i Skogsgatan färdigställs
         - sträckan mot Wilson Park kortas från Malmögatan till Skånegatan
1952 - sträckan mot Wilson Park via Munkavägen slopas helt    
1953 - under juni går spårvagn nr11 nyrestaurerad på turer mellan Söder och Roskildegatan vid 50-års jubileet av spårvägen
         - dubbelspåret på Hälsovägen mellan Fågelsångsgatan och Kopparmölleparken färdigställs
         - spårdragningen genom Kopparmölleparken flyttas upp till korsning Hälsovägen och Kopparmöllegatan
         - den sista paketvagnen går på nyårsafton, turen går till Ramlösa och Råå varefter vagnen säljs som skrot
1954 - dubbelspåret på Pålsjögatan mellan Kopparmölleparken och Rådmansgatan färdigställt
         - 24 oktober läggs sträckan mellan Tågaborg och Senderöd ner
1955 - nybyggda vagnhall A på Triangeln längs Industrigatan tas i bruk
         - nya kontorsbyggnaden i anslutning till vagnhall A står färdig, all verksamhet finns från nu vid Triangeln
         - 1 maj läggs sträckan mellan st. Jörgen och Pålsjöbaden ner
         - vändslingan vid Lussebäcken färdigställs
1956 - rivs tornet på Triangeln som tidigare fungerat som vattenrervoar till turbinhallen och eldriften till HRRJ-banan
         - staden påbörjar en utredning om nedläggning av spårvägstrafiken
1957 - nya vagnhall B, byggd parallellt med vagnhall A, för spårvagnar och bussar står färdig
1959 - Stenbocksstatyn flyttas från Drottninggatans mitt och spåren rätas därmed ut
         - utredningen om nedläggning av spårsvägstrafiken är färdig och föreslår att trafiken ska upphöra år 1975
1961 - principbeslut tas om att en nedläggning av spårvägen ska ske i samband med högeromläggning av trafiken
1962 - de sista spåvägsbyggnaderna vid Sandgatan rivs för ett ge plats åt den nya Södergatsviadukten
1963 - nytt dubbelspår mellan Södergatan/Bryggaregatan och Jutegatan över järnvägsspåren tas i bruk
         - spårvagn nr22 skrotas, vagnkorgen placeras efter renovering på Tornér-Hjelmska barnhemmets lekplats vid Gustav Adolfsgatan
1964 - 16 juni beslöt stadsfullmäktige att nedläggning av spårvägstrafiken ska ske 1967 i samband med trafikomläggningen
1967 - lördagkvällen den 2 september klockan 19:38 körs den sista spårvagnen från Tågaborg med destination Triangeln
    














Vagnparken 1903-1967:










Motorvagn littera A1:
Vagnarna inköptes 1903, år 1906-1907 försågs de som första vagnar i Sverige med inbyggda plattformar. Grindarna behölls in på 1920-talet då ersattes
av skjutdörrar. Samtliga A1-vagnar utom nr 17 och 18 skrotades 1952. Vagn nr 17 återställdes i ursprungligt skick och numrerades om till 11 år 1953.
HTMF har sedan 1992 vagnen deponerad hos Svenska Spårvägssällskapet i Malmköping. Nr 18 byggdes om till paketvagn 1950 och skrotades 1954.

Nummer: 11-20  Tillverkare: ASEA   Leveransår: 1903  Inköpspris: 12000 kr  Motor: 2 stycken 35 hk  Längd: 7,85 m 
Bredd: 2,07 m  Hjulbas: 1,7 m  Hjuldiameter: 0,8 m  Vikt: 8,48 ton  Sitt/ståplatser: 16/14               
            
            
        







Motorvagn littera A2:
Vagnarna köptes begagnade 1925 från Göteborgs spårvägar och förseddes med motorer från HRRJ.
Nummer 8 förstördes vid en brand 1945 och skrotades. Nummer 9 och 10 skrotades 1965 utan ha använts på många år.

Nummer: 8-10  Tillverkare: ASEA   Leveransår: 1902 Inköpspris: 12050 kr  Motor: 2 x 35 hk  Längd: 9,26 m 
Bredd: 2,08 m  Hjulbas: 1,8 m  Hjuldiameter: 0,85 m  Vikt: 9 ton  Sitt/ståplatser: 20/34               
            
            
        







Motorvagn littera B:
Vagnarna inköptes 1912 , sidorna på nr 23 byggdes om i början på 1950-talet. Vagn nr 22 skrotades 1963 och nr 23 1967.
Korgen från vagn nr 22 skänktes till Tornérhielmska barnhemmet vid Gustav Adolfsgatan.
Vagn nr 21 skänktes till Svenska Spårvägssällskapet i Malmköping där den har restaurerats och nu går i trafik på museispårvägen.

Nummer: 21-23  Tillverkare: ASEA   Leveransår: 1912 Inköpspris: 12455 kr  Motor: 2 x 40 hk  Längd: 8,93 m 
Bredd: 2,07 m  Hjulbas: 2,07 m  Hjuldiameter: 0,8 m  Vikt: 9,45 ton  Sitt/ståplatser: 16/36               
            
            
        







Motorvagn littera C:
Vagnarna inköptes 1919 , nr 24 byggdes om och fick fler och mindre sidorutor. Trucken på vagn nr 27 moderniserades
på 1950-talet då den hade blivit utsliten. Vagn nr 26 skrotades 1960 efter att ha skadats vid en krock med en annan spårvagn.
Vagn nr 24 och 27 skrotades 1967, vagn nr 25 skänktes till Svenska Spårvägssällskapet 1974.

Nummer: 24-27  Tillverkare: ASEA   Leveransår: 1919 Inköpspris: 41855 kr  Motor: 2 x 54 hk  Längd: 9,52 m 
Bredd: 2,15 m  Hjulbas: 2,2 m  Hjuldiameter: 0,85 m  Vikt: 10,43 ton  Sitt/ståplatser: 20/36               
            
            
        







Motorvagn littera D:
Vagnarna inköptes 1921 från Norddeutsche Waggonfabrik i Bremen , alla vagnarna utom en var i trafik i 46 år fram till nedläggningsåret 1967
Vagn nr 28 krockade och avfördes 1962, nr 29 och 30 skänktes till Svenska Spårvägssällskapet 1967 respektive 1974.
De så kallade Bremenvagnarna byggdes redan under första världskriget och stod uppställda flera år innan de levererades till HSS 1921.

Nummer: 28-37  Tillverkare: NWF  Leveransår: 1921 Inköpspris: 39381 kr Motor: 2 x 54 hk  Längd: 10,8 m 
Bredd: 2,1 m  Hjulbas: 2,4 m  Hjuldiameter: 0,85 m  Vikt: 11,59 ton  Sitt/ståplatser: 24/36               
            
            
        







Motorvagn littera E:
Vagnarna inköptes 1928 , nr 38 ombyggdes 1955 till enkelriktningsvagn med dubbla dörrar och fick modern inredning
samt tryckluftssystem. Samtliga vagnar användes mycket under alla år fram till nedläggningen av spårvägen.
Vagn nr 39 skänktes till Svenska Spårvägssällskapet 1974, de övriga vagnarna skrotades 1967.

Nummer: 38-40  Tillverkare: ASEA   Leveransår: 1928 Inköpspris: 69808 kr Motor: 2 x 60 hk  Längd: 11,2 m 
Bredd: 2,11 m  Hjulbas: 2,4 m  Hjuldiameter: 0,75 m  Vikt: 12,57 ton  Sitt/ståplatser: 24/41               
            
            
        







Motorvagn littera F:
Vagnarna inköptes 1945-49 , dessa så kallade mustanger var de första enkelriktade vagnarna. HSS var med under planeringen
av vagntypen för att få fram en praktisk modern spårvagn, de var till exempel försedda med för den tiden modern luftkonditionering.
Vagn nr 43 skänktes till Svenska Spårvägssällskapet 1974, de övriga vagnarna skrotades 1967.

Nummer: 41-55  Tillverkare: ASEA  Leveransår: 1948-49 Inköpspris: 111067 kr Motor: 2 x 75 hk  Längd: 10,8 m 
Bredd: 2,2 m  Hjulbas: 2,8 m  Hjuldiameter: 0,78 m  Vikt: 11,8 ton  Sitt/ståplatser: 26/44               
            
            
        







Släpvagn littera S1:
Släpvagnarna inköptes 1919-20, alla vagnarna utom 105 och 108 moderniserades 1954. Vid moderniseringen byggdes taket slätt
varvid lanterninen togs bort och träbänkarna ersattes av stoppade säten. Vagn nr 105 och 108 skänktes till Svenska
Spårvägssällskapet 1974 respektive 1967, nr 105 skrotades dock senare. De övriga släpvagnarna skrotades 1967.

Nummer: 101-108  Tillverkare: ASEA  Leveransår: 1919-20 Inköpspris: 28692 kr  Längd: 9,52 m 
Bredd: 2,2 m  Hjulbas: 2,2 m  Hjuldiameter: 0,8 m  Vikt: 6,6 ton  Sitt/ståplatser: 22/40               
            
            
        







Höger: efter
moderniseringen 1954

            
        







Släpvagn littera S2:
Släpvagnarna byggdes vid Arlöfs Waggonfabrik 1908 och inköptes 1924 begagnade från Göteborgs Spårvägar. I Helsingborg blev de försedda med
plattformsskydd men grindarna behölls. Vagnarna användes mycket sällan och samtliga skrotades 1941.
Det finns endast en känd bild av denna vagntyp i helsingborgsversion, figuren nedan till höger visar vagnarna i ursprungsutförande.

Nummer: 109-112  Tillverkare: AWF  Leveransår: 1908 Inköpspris: 5585  Längd: 8,05 m 
Bredd: 2,08 m  Hjulbas: 2,2 m  Hjuldiameter: okänt  Vikt: okänt  Sitt/ståplatser: 20/16               
            
            
        







Text och
sammanställning
av Bengt Klevtorp

Källmaterial och bilder
från HTMF:s samlingar
   Videofilmer:

Info om paketvagnar och lok är under arbete.